Ytterligare en bra vecka träningsmässigt är nu avslutad. Dryga 5h slutar vi på. Det är ju inte mycket, men det passar mig just nu bra och följer plan. Dessutom har det blivit en del intensitet under veckan.

Sedan sist. Lördag ett besök i Dåmen med dryga timmen stakfest. Start 08.00 likt Vasaloppet. Det gäller att starta acklimatiseringen i tid. När portarna på Dåmen slog upp vid 8 var vi citka 5 st på plats. Den timmen jag var där fylldes det på ganska bra med folk. Säkert 30-40 pers i gång när jag gick hem. Bra intresse för den ädlaste av idrott. Under besöket i Dåmen körde jag mest lugn stakning men la även in en fas på 6 varv med lite högre intensitet.

Jag skaffade mig en ny puls- och gpsklocka före Norgeresan. En Polar. Tidigare har jag haft en Suunto men då pulsbandet lagt av flera gånger så blev det nu ett byte. Jag använder inte pulsdata för analys eller styrning under träning eller tävling. Däremot tycker jag det är intressant att analysera i efterhand. Se om känslan = verkligheten. En intressant notering från veckans träning är att jag under de fyra intensiva inslag i träningen (10min elghufs, stakintervall 3*2 varv i Dåmen, 5k stakmaskin och 6 varv tempo i Dåmen) haft en medelpuls på 166-167. Det verkar alltså vara där jag hamnar när jag tar i.

Idag söndag styrde jag kosan mot Borås och Hestrastugans konstsnöspår. 20 varv på det knappt 1,8km långa banan blev det. Ganska exakt 2h tog det. Planen var ett lugnt långpass med mycket tekniktänk. Träningen har med mina mått mätt varit hår de senaste två veckorna och jag var ganska sliten muskulärt igårkväll. Nu blev det väl lite snabbare än lugnt. Någon form av mellanmjölksträning kan man nog säga. Jag har aldrig tidigare åkt vid Hestrastugan men det var en fin och varierad slinga även om den såklart gärna kan vara lite längre. Vädret bjöd till ordentligt med ca -5 och strålande sol. En fin morgon i skidspåren.

Mycket folk var det även här. Säkert nära det tredubbla mot Dåmen. Detta trots att Borås lär ligga högt upp på listan över flest konstsnöanläggningar per invånare med sina tre anläggningar. Dessutom har man nära till Sveriges troligtvis bästa konstsnöanläggning i Tranemo. När jag började åka strax före 9 var det redan mycket folk i spåren och mot slutet av mitt pass var det nästan för mycket. Särskilt i uppförsbackarna klumpades folk ihop o det var svårt att få till någon vettig åkning uppförs under sista timmen. Under långpass spelar det dock inte så stor roll att bli uppbromsad då och då. Så det gick fint ändå.

Kommande vecka planerar jag till något lugnare. Dags att samla lite överskott och låta kroppen kompensera de senaste veckornas träning. Förhoppningsvis blir det superkompensation. Till helgen åker vi till Ulricehamn för att titta på de riktiga storfräsarna i världscupsspåren. Det verkar som att det säljs ganska bra med biljetter dit så det blir säkert en trevlig folkfest.