Tre löprelaterade utmaningar är planen. Ultra vår/sommar, Femdagarsorientering slutet av juli och asfaltsmara höst. Om en vecka är det dags för utmaning ett. Likt föregående år blir det ultra i Halland. Från kust till skog med Halmstad som centralort. Att jag valde Hallands Ultra även i år, det finns ett gäng lopp att välja bland, beror dels på att det ligger ganska bra till tidsmässigt. Inte för tidigt utan det finns möjlighet att nöta mil inför loppet. I år kändes det för nära femdagars om det hade blivit lopp i juli istället. Den stora anledningen till en repris är dock upplevelsen från förra året. Ett lopp med få deltagare, fin bana och hög service från funktionärer mm.

För åtta veckorsedan satte jag upp en helgplan där jag planerade in vilket långpass jag skulle köra vilken helg inför ultran. Det är långpassen, 2h+, jag ser som nyckelpassen inför denna utmaning. De första fem veckorna följde jag planen väl men sedan har det varit lite si och så med det. Jag har i vart fall kört minst ett långpass, 2h+, varje helg förutom en de senaste nio veckorna. Alltid något. Utöver långpassen har jag relativt kontinuerligt tränat 1-2 ggr per vecka.

Formen då? Nja. Den sista veckan har väl inte direkt gjort mig säkrare på att det finns något som kan likna form. I onsdags sprang jag Blodomloppet 10km i Slottskogen. 44,5min var väl inte riktigt vad jag hoppats på. I dag har jag varit ute på ett långpass med Jocke på finfina småstigar i Skatås-/Delsjöterrängen. Det kändes bra i ca 90min men sen var det trötta lår och allmänt törstig kropp. Sista delen av passet var jag riktigt trött och känslan dålig. Jag hoppas på att det är de senaste veckornas träning med bl a ganska tuffa backintervaller och den högsommarvärme som slagit till i Göteborgstrakten den senaste tiden som är orsaken till denna kassa känsla. Nu låter jag kroppen bestämma om det blir någon mer träning före lopp. I princip kommer det bli vila fram till lördag. Möjligtvis släpper vi in något lugnare pass.