I dag skulle jag ju stått på startlinjen till Göteborgs Varvet. Det blir inget med det.  Efter min bristning baksida lår för två veckor sedan har jag sprungit sammanlagt 65min fördelat på två pass. Det har inte gjort ont, men där har ändå varit en känsla av stelhet under löpningen, men framförallt morgonen efter. Så jag tar det fortsatt lugnt med löpandet och sällar mig istället till de täta åskådarleden. Jag känner relativt många som skall springa och har ju dessutom ett stort intresse för konditionsidrottande, så det skall bli kul att stå vid sidan om. Att springa en halvmara på asfalt är inget jag direkt ser framemot då jag vet hur ont det kommer göra i mina stackars asfalts- och tempoovana ben. Samtidigt så blev jag ganska sugen på att springa när jag i veckan såg att de målat ut de blå sträcket som visar löparna vägen. Så det är ändock med blandade känslor jag tvingas avstå.

Nu på morgonen har jag istället varit ute på ett distanspass på rullskidor. Det var mitt tredje rullskidpass för säsongen. Det första i Göteborg, då jag kört de två tidigare i Ullaredstrakten. För första gången för säsongen tog jag mig också diagonalandes upp för den 3,5km långa "King of the Hill". Så småningom skall jag ta den enbart stakandes också, men just nu känner jag ingen direkt anledning att fokusera hårt på stakningen. Nu handlar det mer om att vänja och underhålla skidåkarmuskler. Att diagonala King of th Hill ger också träning i just det som lyckades sämst under föregående säsong. Att diagonala under längre period.

Annars är tanken att träningen mer och mer skall börja inriktas mot Vertexmaran. Jag måste stärka benmusklerna, bygga på pannbenet och ge mig ut på några pass lite längre än normala långdistanspass. Tanken är också att jag skall försöka pressa ner mig några kilo för att få mindre att bära på uppför Välliste och Ottfjället.

Ha de!

I helgen var det Tiomila. En tävling Löftan mönstrade ett starkt lag med målet topp 100. Vi lyckades inte riktigt. Efter lite strul i inledningen var vi aldrig med i matchen och slutade på en 127e plats. Inte så tokigt det heller men ändå långt från den där hundrade platsen. Gött var att det i lägret glödde en fin revanschlusta efter tävlingen. Nästa år då jäklar.

Min egen insats var inte riktigt på topp. Kände mig halvseg hela loppet och i sista uppförsbacken smällde till i bakre lårmuskulaturen på höger ben. Bristningen var ett faktum och det var bara att stapla sig fram till växlingsplanket. Därmed är också årets Götebborgs Varvsstart inställd. Den närmsta framtiden får jag istället ägna mig åt vila och att bygga upp styrkan i benen. Att mina ben är så svaga förvånar mig då jag springer relativt mycket i obanad terräng. Måste helt enkelt få in benstyrkerutiner i min vardag om det här skall bli bättre.

Ha de!