Tre veckor sedan senaste inlägget. På tre veckor händer mycket. Träningsmässigt enligt följande.

6/6 Cykel till och från jobbet ca 45 min per resa.

8/6 Löpning med barnvagn 47 min. Givetvis med en gungpaus.

10/6 Orientering 2 h. Naturpasset Bunketorp.

11/6 Rullskidor 59 min.

16/6 Löpning med barnvagn 33 min. Givetvis med gungpaus.

17/6 Löpning 3h 38min. Bunketorp All-in 37 km.

18/6 Cykel till jobbet 49 min.

19/6 Cykel hem från jobbet 48 min.

23/6 Rullskidor 58 min.

24/6 Orientering Partille 1 h 40 min. På vårens tiomilakarta med bröderna Antonsson och Olle W. Gräset har växt lite sedan tiomilahelgen i slutet av april. Men fortsatt propagandaterräng. Distans i den obanade terränglådan. Perfekt för att bygga kapacitet och styrka för bål och ben. Det borde alla träna regelbundet. Även asfaltsälskarna.

25/6 Testlöp 20min. Resultat 4,70 km. 50 m sämre än personbästa på denna sträckning. I förhållande till ungefär motsvarande tid förra året kom jag ca 250 m lägre denna gång. Men för att vara guldnöjd krävs sub 4 min per km. Dit är det en bit kvar. Jag har kört 20 min-test några gånger det senaste året. Vid tre tillfällen med samma start och tänkta bansträckning som idag, originalsträckningen. En småkuperad sträcka mestadels asfalt och grusväg. Förutsättningen är att ta sig så långt som möjligt på 20 min, ligga strax under nivån för mjölksyra och inte titta på klockan förens jag uppskattar att det är 2-3 min kvar. Därefter fri fart.

Tre veckor med en för mig god träningsdos inom intervallet 4h 30 min och 5h 20 min per vecka. Motivationen finns där fortsatt. Motivation att bygga kapacitet till stundande Vasalopp. Känslan vid träning har under hela perioden varit ganska seg. Undantaget mitt första genomförande av Bunketorp All-in. Ett trevligt pass med vad väl av kännarna (och lustigkurrarna?) kallas LSD. Där kändes det ganska bra passet igenom trots att det med marginal var det längsta löppasset på ett drygt år. Träningen i juni har genomförts med mer regelbundenhet och kvantitet jämfört de senaste åren. Det har jag mycket föräldraledigheten att tacka för. Jag skall vara föräldraledig två dagar i veckan och även om det långt ifrån alltid har blivit två dagar per vecka så har det oftast blivit åtminstone en dag ledigt från jobb. Jobbmässigt är denna tid på jobbet den mest intensiva så arbetsdagarna blir ofta långa och när jag kommer hem är kraft till träning liten. Många är de senaste årens veckor i juni då jag bara tränar på helgerna. Något bättre har det blivit med vardagsträning i år och jag känner också att kapaciteten är något högre och allmänpiggheten något bättre än vanligt såhär års.

Träningen har flutit på relativt bra de senaste veckorna. I vart fall motivationsmässigt. Kroppen däremot har mest känts sliten och trött. Något hastigt bestämde jag mig några dagar före Göteborgsvarvet att ställa mig till start. Som träning. Jag planerade ändå ett långpass den dagen så när jag fick möjlighet att ta över en skadad kollegas nummerlapp tänkte jag att jag lika gärna kunde ta del av folkfesten under långpasset Med en behaglig känsla genom hela loppet tog jag mig runt på nytt halvmarapers med ca 3 minuter. Det förra rekordet sattes på första halvan av Helsingborg Marathon 2015. Klart bättre tid än jag förväntade mig. Dagen efter Varvet sprang jag till mig en delad silverplats på sprint-dm i orientering. I veteranklass givetvis. Ett till stora delar bra lopp men där kroppen var orapp efter asfaltskilometrarna dagen före. Guldet gav jag bort genom riktigt klantig kartläsning på väg till nästsista kontrollen. Ett junismisstag. Inte värdigt en veteran.

Kanske blev dessa båda dagar lite för mycket för en otränad kropp. För därefter har det inte känts riktigt bra på något träningspass. Särskilt på de två senaste helgernas löplångpass har kroppen varit riktigt seg. Men jag har ändå tränat på relativt bra. Det finns ingen orsak att vara pigg och rapp just nu och att kroppen tidvis är sliten kan vara bra när grund och kapacitet skall byggas. Jag hoppas på det. Och på bättre kompensation när kroppen får tid till överskott igen.

Planen är att Vasaloppet 2018 skall vara huvudmålet för träningen redan nu och två skidspecifika pass har genomförts den senaste veckan. Rullskidpremiär förra lördagen och 3*7min elghufsintervall i fredags. Imorgon planerar jag ett nytt rullskidpass. Basen i träningen tänker jag ändå skall vara löpning. Förmodligen ända fram till december. För att hålla motivationen uppe det närmaste planerar jag att anmäla mig till ett alpmaraton i Schweiz i slutet av juli. Då höjdmetrarna som i så fall skall avverkas där är allt för många för att passa mig ser jag det mer som ett äventyr. Men ändå något att träna mot och förbereda mig för.