I går tävling 5 000 m bana på Slottskogsvallen. 12,5 varv på den mjuka skönt spänstiga tartanen. Med viss ångest stod jag på startlinjen. Öppnade i vad jag tyckte ett kontrollerat tempo. Känslan var god och stabilt. Första kilometern löptes på 3 min 55 sek. Något snabbare än vad jag trodde var möjligt och viss oro för att det var en allt för snabb öppning. Kilometer två och tre kändes också bra. Hela tiden inom komfortzonen. Jag är ganska skarpt allergisk mot mjölksyra, den försöker jag undvika så långt det går. Stabila kilometrar något långsammare än den första, båda på 3 min 59 sek. In i den fjärde kilometern började det bli kämpigt. Låren började stumna och syran smyga sig på. Kampen började. Kilometern löptes ändå på ca 4min blankt. Så den sista kilometern. Försökte hålla ihop det och det blev aldrig riktigt så kämpigt som befarat. Men spurten vågade jag inte lägga in förens ca 200 meter kvar till mål. Loppets snabbaste kilometer på 3min 51 sek. Ledning från start till mål. Ja så gick det till när jag för första gången plockade hem en seger i banlöpning. De tre övriga som var anmälda lämnade wo. Arrangören också.

19 min 45 sek var en bra bit bättre än de sub 21 jag vågat hoppas på inför. Trots att det blev ett något mer ensamt lopp än förväntat var det kul. Att springa runt runt på en 400 m lång bana kan ju tyckas tråkigt när man kan springa bra mycket längre från A till B. Men det var hela tiden lätt att dela in loppet i mindre delar. Efter ett varv var det bara 1,5 varv till nästa avklarade kilometer osv. Och bra träning lär det vara. Stor del av passet hölls i pulsnivåer jag sällan är uppe i. Testa vettja.