Nästan omgående efter äventyr och målgång i Schweiz bar det av mot Italien och rivieran. Med tåg och buss tog vi oss från Davos till den lilla byn Lavagna för några dagars sol och bad. En vecka med fullskalig dekadens. Pizza, pasta och strandhäng i mängder och förutom några hundra meters slipning av crawlteknik per dag noll fysisk aktivitet. Kroppen var givetvis sliten så en veckas uppehåll med träning var säkert inte dumt. Återhämtning behövs för såväl muskulatur som för psyke. Temperaturen och den starka solen i Lavagna bidrog inte heller till något sug efter fysisk aktivitet.

Efter åtta dagar med fysisk återhållsamhet sattes träningen igång på nytt. Förra veckan:

Måndag 50 min löp med dotter i vagn. Ett ständigt ganska underhållande tjattrande från dotterns håll. Min kropp kändes däremot seg och slö.

Tisdag elghufsintervall 3st a 7 min.

Onsdag vila.

Torsdag 35 min lugn löp med den av svågrarna som är starkare än han är löpare. Därefter armhävningar i mängder vilket resulterade i akut mjölksyrachock och några dagar med skarp träningsvärk.

Fredag Testlöp 20 min tröskel. Jag har i vart fall inte blivit snabb av vårens och sommarens träning. Nu 170 m kortare än senaste försöket .

Lördag vila

Söndag rullskidor dryga 120 min. Längsta rullskidpasset sedan december med ca 45 minuters marginal. Det behövs lite anpassning av speciellt muskulatur och senor kring axlarna vilka smärtade såväl under rullskidåkandet som efteråt.

Veckan summerades till helt ok dryga 5 h.

Jag har haft en plan om att delta vid något asfaltsmaraton i höst och siktade in mig på Helsingborg första helgen i september. Men när jag drog igång med träningen igen efter Schweiz så märkte jag snabbt att det skulle komma allt för snabbt inpå och att motivationen till specialträning inte finns där. Så någon asfaltsmara blir det förmodligen inte i höst. Men kanske kan jag hitta på någon annan utmaning att träna emot. Allt för att bibehålla den motivation och inspiration som funnits där under våren och sommaren. Mot Vasan 2018.

Så denna vecka:

Måndag vila.

Tisdag 46 min löpning med dotter i vagn. Samma runda som förra måndagen. Nu alltså 4 min bättre och vad jag minns det snabbaste jag löpt denna runda med barnvagn. Den obligatoriska pausen för gungning icke inräknad.

Onsdag vila.

Torsdag intervall löpning småstig 4+2+2+4 min med 1 min vila emellan varje intervall. I motsats till normalt försökte jag öppna varje intervall ganska hårt för att snabbt närma mig känslan av mjölksyra. Trots ganska liten effektiv intervalltid så vart jag bra trött på slutet av sista intervallen.

Fredag till söndag har vigts åt orientering och tredagarstävlingen Göteborg O-meeting. Medeldistans fredag kväll, sprint lördag förmiddag och långdistans söndag förmiddag. Genomförandet var ganska likt de tre olika etapperna. Varken bra eller dåligt där jag hade svårt att finna flyt såväl tekniskt som fysiskt. Flyt är en viktig komponent i orienteringslöpning. Särskilt i den terräng som finns här i göteborgsområdet. Avsaknad av kontinuerligt o-löpande de senaste åren är en bidragande orsak till att flytet har svårt att infinna sig för mig.

Medeldistansen var en fysiskt och tekniskt utmanande tävling. Jag gjorde några mindre misstag men inget katastrofalt. Sprinten var en av de roligaste och bästa sprintbanor jag sprungit. Även den tekniskt utmanande och även här gjorde jag flertalet mindre misstag. För mycket misstag för att vara sprint men samtidigt ingen katastrof. Långdistansen vart mer lättlöpt än medeldistansen men ändå ordentlig och krävande skogsorientering med tekniska utmaningar. Jag gjorde inga större tekniska misstag här heller men fysiskt vart jag ordentligt sliten den sista halvan av banan. Att inte farten och styrkan att hålla tempo i den obanade löpningen finns i kroppen visste jag om på förhand. Uthålligheten borde dock finnas där efter förberedelserna inför Swisstrail. Nu var det nog mest muskulär uthållighet i specifika muskler som gav vika i dag. Jag har inte sprungit speciellt mycket i tuff obanad terräng under året och det var väl det som visade sig nu. Jag var också bra utmattad efter lördagens sprinttävling. Helgen har säkerligen givit bra och effektiv träning. För kapaciteten och hårdheten. Mot Vasan 2018.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är en tid av kontraster. Vintern drar sig tillbaka och våren tar vid. Skidsäsongen tog inte slut för tre veckorsedan utan återupptogs i påskhelgen. Och med den äran. Påskafton firades in i ett smått magiskt Hestrastugan. En tremil med start i min...

Förra söndagens var jag ute och skejtade på Partille Golfklubbs skare. Det är inte var år som skaren är så fin och väl lämpad för skidåkning i göteborgstrakten. Denna helg har jag färdigställt skidorna för sommarförvaring. Med det är troligtvis skids...

Två veckor sedan Vasaloppet 2018. Borde rimligtvis vara 50 kvar till Vasaloppet 2019. Minimalt med fysisk aktivitet de båda veckorna. Borta är det kantiga, tillbaka är det runda. Tre sessioner med försök till pulshöjning har jag i vart fall mäktat me...

Det blev ingen måluppfyllnad. Långtifrån. Knappa 1300 är fördåligt. Fina förhållanden med lagom minustemperatur, molnigt och lätt snöfall. Ett riktigt vinterlanskap med mängder av snö. Som gjort för skidfest. Startgärdet gick fint. Ingen hets, lugnt ...

Nu är det mesta som skall göras inför examen gjort. Det hårda arbetet, om det nu kan kallas hårt arbete, är genomfört. Jag la en plan för de sista två veckorna mot examen. En plan som har följts nästan till punkt och pricka. En snabbrepris av de sena...