Föregående vecka blev ytterligare en fin vecka träningsmässigt. Mängdmässigt. Med mina var glad för det lilla mått mätt. En vecka på dryga 5 h är jag nöjd med. Enskilda veckor med 5 h kanske inte ger så mycket i det långa loppet. Men när dem återkommer relativt frekvent får jag vara nöjd. Och av de senaste åtta veckorna har sex överskridit 5 h fysisk aktivitet. Någon form av regelbundenhet alltså. Undantagen är dekadensveckan (0 h) i Italien och en vecka på knappa 4,5 h.

Utförandet då:

Måndag 35 min lugn löp med kollega utmed Varbergs vackra strandlinje.

Tisdag vila med svår trötthet orsakad av alkohol och lite sömn.

Onsdag dryga 30 min löp i Varberg med ett 13 minuter långt tröskeldrag.

Torsdag vila utan någon som helst påverkan av alkohol.

Fredag 45 min löp varav sista 15 min med dotter i vagn. Ingen gungpaus.

Lördag. Det är nu vi börjar komma in på skidåkarkapaciteten. 85 min o-löpning i obanad västkustterräng. Susen för kondition, styrka och själ. Bland annat. Mystempo för medlöpare Jocke. Något mer ansträngt för mig.

Söndag knappa 2h rullskidor. Klassisk stil innehållande såväl diagonalteknik som stakning med frånskjut. Avslutade med styrka för fram- och baksida lår. Därefter var hela kroppen skönt sliten. Redo för kompensation och överskott.

Löpning i obanad terräng och rullskidåkning inkluderat användning av ben. Det är fina grejer för skidåkarkapaciteten, uthålligheten, styrkan, hårdheten.