Som ungdom och junior sprang jag mycket orientering. Som mest säkert ett 40-tal tävlingar på ett år. Jag gjorde en satsning där i junioråldern och hade faktiskt det något naiva målet att bli bäst. Bäst i världen. Bäst blev jag inte. I vart fall inte ännu. De senaste tre, fyra åren har mitt orienterande minskat radikalt. Hittills i år har jag bara sprungit två tävlingar i tävlingsklass. Tid lagd på träning och tävling har minskat överlag till förmån för arbete och nu på senare tid även familj. Orienteringsträning och tävling är ändå det som minskat mest. Från att ha varit en väldigt stor del av livet har det skuffats undan till en liten del där någonstans i periferin. Anledningen är främst att orienteringsutövandet kräver en stor portion koncentration vilket jag där ett tag hade svårt att uppbringa. Det kändes så mycket enklare och roligare att ge sig ut på en löprunda utan karta och kompass. Intresset och suget på orientering har ändå funnits där hela tiden. Stundtals i periferin men på senare tid har det börjat växa sig starkare. Och nu är jag återigen anmäld till femdagars, eller O-ringen som det väl egentligen skall kallas. Fem dagar med orientering sista veckan i juli. I år i Sälen. Det kan bli spännande och skoj. Förhoppningsvis.

Efter Hallands Ultra vilade jag helt från träning en vecka. Därefter har jag ställt om den lilla träning jag bedriver till mer orienteringsinriktad. Jag har sprungit en eller två orienteringsbanor per helg de senaste tre helgerna. Förra helgen gjorde jag också min andra orienteringstävling för året. 20-manna stafetten Tjoget utanför Emmaboda i innersta Småland. En tävling av tradition. Jag har säkert gjort ett tjugotal insatser på Tjoget genom åren. Årets insats var inte direkt på topp för egen del. Riktigt dåligt fysiskt och stundtals slarvigt tekniskt. Laginsatsen från OK Löftans tjugomannatrupp var däremot mycket god med en slutlig placering topp 20 och näst bästa lag från Halland.

Det är nu dryga två veckor till femdagars startar. Tiden är allt för knapp för att under skall hinna ske med formen. Jag väljer att fokusera på orienteringsteknik och benstyrka. Sälenterrängen kommer innebära ett antal höjdmeter att ta sig uppför och mina ben är som det är nu inte redo för det. Planen är att få till åtminstone fyra pass där fokus ligger på uppförsbackar fram till start. Något orienteringstekniskt pass skall jag också försöka få till. Jag har också samlat ihop ett stort antal kartor från tävlingar och träningar jag tidigare sprungit i Sälen. Kartstudier och analyser får bli en ingrediens för att nå om inte en god så i vart fall anständig orienteringsform.