DM-stafett i orientering förra helgen. Som regerande mästare två år på raken var givetvis förhoppningarna högt ställda på Löftans seniorlag. I år med förstärkning från såväl Skåne som Tyskland och två tredjedelar, mig inräknad, från förra årets segrarlag nedpetade till andralaget. Nu var det dock så att även Halmstad mönstrade ett starkare lag i år med en gammal, inte sådär värst gammal för den delen, ungdom/juniorstjärna med form som verkar vara på starkt uppåtgående och Hallands just nu mest lovande junior i laget. Halmstaborna var som väntat lite för snabba men Löftans förstalag var inte långt borta. Silver- och bronsmedaljer blev det för våra båda lag. Summerat skulle man väl kunna säga att vi inte har den bästa toppen men väl den bästa bredden bland orienterande herrseniorer i Halland. Gott så.

September är traditionellt mästerskapsmånad inom orienteringssporten. Kommande helg avgörs det vem som är Hallands individuellt starkaste orienterare då Lång-DM avgörs utanför Fjärås.  Fjärås brukar kunna bjuda på utslagsgivande och fin terräng så det blir säkerligen skoj.

Senast jag var i god form var på Vasaloppet för ett halvårsedan och jag har inga förhoppningar på att det skulle bli någon ändring på det nu i helgen. Det finns heller ingen anledning att lägga energi på att nå någon formtopp i höst utan fokus planerar jag lägga på grund och hårdhet inför stundande skidsäsong. Jag har fått nys om Skogsmaran, ett lopp om 42km på Vildmarksleden från Skatås till Hindås. Det är en fin sträcka som jag sprang för något årsedan, då Hindås – Skatås. En start i Skogsmaran skulle det mycket väl kunna bli för att få ett riktigt tufft långpass.

Ha de!