Nu börjar lägerlivet i Orsa Grönklitt lida mot sitt slut. Träningen har följt plan och det känns som att kroppen svarat relativt bra. I och med att träningsdosen denna vecka har varit ca dubbelt så hög som den näst högsta veckan under året så är det ju rimligt att kroppen snabbt blir sliten. Nu på slutet har det tagit en stund varje pass innan  muskulaturen mjuknar upp och vaknar till liv. Jag tycker ändå jag lyckats genomföra passen med den kvalité jag önskat. Sammanlagt har jag under de sex dagar jag nu varit här uppe skrapat ihop ca 32mil skidåkning fördelat på ca 21,5 timmar. Prioritering har legat på kvantitet och teknik men jag har åtminstone försökt mig på några fartökningar emellanåt. De sista tre dagarna har jag haft sällskap av Hoka G på förmiddagarnas distanspass vilket säkert ökat tempot på dem passen jämfört om jag kört dem själv.

Veckan har bjudit på fina skidförhållanden och bra väderlek. Här har varit ca 12-13 minus som kallast medans jag ryktesvägen hört att det under nätterna hemma i halland dykt ner mot 25 minus. Det är heller inte var gång man stöter på en isbjörn i spåren. Det har jag lyckats med två gånger under dagen. Låt vara att det var två bastanta staket mellan mig och björnen men ändock annorlunda och fina naturupplevelser.

Så har det blivit 2011 också. Vad det nu gör för skillnad från 2010. Familjen firade i vilket fall med en utsökt hemmalagad nyårssupé där jag, lite stolt, stod för tillagandet av den gratinerade hummern till förätt.

Hoppas på ett fint 2011 till oss alla!